Men vad hände med vädret? Vi som har haft det så varmt, soligt och fint väder. Idag har det snöat och haglat i stora mängder. Stackars Fabbe förstod inte alls vad det var som smattrade och lät högt från ridhustaket. Skönt att vi var inomhus. För att ha varit ute i det ovädret hade inte varit en höjdare...

Theo då? Han har Felicia och Sanna tagit hand om idag. Himla skönt att bara behöva åka till ett stall idag. Jag är och har varit så trött hela veckan, så ikväll blir det inget valborgsfirande för mig. Utan det blir sängen och en rejäl tupplur! 

Jag åkte förbi hööks efter jobbet idag. Det blev ett par boots till Fabbe och så hittade jag en gel som gör så att knopparns håller ihop bättre. Jag testade att knoppa Farba med gelén, och den fungerade riktigt bra!! 

 

Theo min Theo. Fantastiska stora häst. Envis, vacker och bestämd som få. Om han inte vill, då går det inte. Men det har jag, mina vänner och min tränare konstanterat för länge sedan. Han har de senaste månaderna gått som en klocka. Tickat på framåt utan några konstigheter. Bockat på huvudet, tackat och gått framåt. Men i torsdags var det dags för lite rappakalja och luftkonster. Ni förstår, att gå rakt, jämnt stöd på båda tyglarna, jämn bakifrån, in i inramningen kan ibland bli för mycket när man som Theo har lite för mycket bollar som flyger omkring i hjärnan. För att försöka se det positiva med att vi fick ägna en träning åt en sådan simpel sak som att gå fram, rakt och jämn är att jag fick hjälp med att lösa problemet. Jag hade min duktiga tränare som hjälpte mig att korrigera och lugna ner bollarna som flög omkring i hjärnan på Theo. Innan vi avslutade gick han bra, och var "med mig igen". Knasbollen min! 

 

Ludde hade med sig kameran i måndags och knäppte ett par bilder på mig och Fabbe :) 

 

Ni som läste rubriken läste helt rätt. Jag har bytt stall. Hittills trivs både jag och Theo väldigt bra. Theo chockade mig och även sig själv genom att stå lugnt och fint i sin hage trots att klockan var 18.00 idag. Vi som känner Theo vet att han i vanliga fall vill hellre vara inne än ute, och om han är ute efter 16.00 blir han upprörd och springer. Men inte idag. Hoppas det håller i sig. 

 

Jag kom som sagt hem i lördags. Hästarna tog resan väldigt bra och stod lugnt och fint hela vägen hem. Igår fick de båda joggas lite lugnt för att jobba igenom kroppen så inga slaggprodukter eller spänningar skulle ligga och gro i kroppen. Själv så försvann alla mina spänningar och slaggprodukter medans jag, Felicia och Sanna fixade och donade i ridhuset inför programridningen som annordnades idag. Alltså vi skrattade så att vi höll att kissa på oss. Vad vi skrattade åt vet jag inte riktigt. Men roligt hade vi, och trötta var vi. Eftersom vi var så trötta och flamsiga var jag och Sanna tvungen att åka och fixa det sista i morse. När bokstäver, stolar och bord väl var på plats åkte jag till stallet och knoppade och fixade Theo. Lite fin måste man ju vara trots att det "bara" var en programridning. 

 

Vi håller som sagt på att kämpa och traggla oss igenom MSVB:4 för tillfället, så därför var det rätt självklart val att rida det programmet idag. Theo kändes dock lite stel och spänd efter den långa resan. Så varken skolorna eller övergångarna samt bytena blev så bra som dom borde vara. Däremot gjorde inte det så mycket för jag fick försöka lösa det trots att vi red program. Och om hästen ska vara spänd så är det alldeles ypperligt att den är det på träning. Domaren Lotta Finstorp höll med och tyckte att Theo var lite spänd. Vi pratade och kom fram till att båda var eniga om vad som var våra starka samt svaga sidor. Jag fick därefter rida några öppnor och slutor, lite lägre i formen, mer framåtbjudning och mindre tvärning. Jag som ryttare var tvungen att tänka mer på vägarna och planera in och nyttja hörnpasseringarna. Theo blev tillslut väldigt fin och avslappnad och tog då i och visade sin fina härliga trav. Jag har programmet på film, men just nu befinner sig den filmen i Stockholm på min mors iphone. 

 

Eftersom det inte tillhör vardag att det annordnas programridningar här uppe, så fick även jag och Fabbe damma av oss och rida ett program. Han hade som vanligt lera över hela kroppen trots att han går med halstäcke på sig. Sanna var så snäll och borstade honom idag. 25 min senare var leran borta. Halleluleja att jag slapp borstningen idag ;) 

 

Jag har länge funderat på när jag och Fabbe kommer att kunna debutera LA. Det är mycket man vill ska stämma, galopp, skänkelvikningar, ryggning. Det krävs en helt annan bärighet och styrka genom hela programmet, om man jämnför med LB. Men det har som börjat hända lite grejer den senaste tiden så idag debuterade vi LA:3 på programridningen. Vilket han gjorde riktigt bra! Jag är så nöjd med hans program. Han skötte sig bra, och kändes riktigt fin! Vi fick några grova missar pga läskiga solkatter och andra farliga hörn, men det gör inget. Det var som sagt bara träning. När programmet var över kom jag och Lotta överrens om att jag skulle göra om uppridningen, här fick jag tänka mer framåt för att få honom mer rakriktad. Även ena skänkelvikningen fick jag göra om och även en förvänd galopp som under programmet blev pannkaka. Men när jag gjorde om den, planerade lite bättre blev den balanserad och fin. Planering planering!! 

 

Jag sitte här nu i soffan och är så nöjd med dagen. Trött glad och nöjd. Det är en bra kombo! Tusentack alla som hjälpte till idag. Och STORT Tack till dig Lotta som tog dig tid och dömde vår programridning  :) 

 

 

 

 

Och efter 4 veckor är jag åter igen på hemmaplan igen. Jag kommer sakna Katrineholm. Trolldal och allt trevligt folk i stall bakfickan och lilla stallet. 

Jag tycker att det är som kul att åka iväg, träffa nya människor och uppleva nya och roliga erfarenheter. Så därför känns det lite tråkigt att mina veckor på skolan är klara. Jag får helt enkelt hitta något annat att utbilda mig inom... ;) Fast det får nog dröja. Just nu är jag ypperligt nöjd med att vara plåtslagerska! 

Min stora guldklimp har fått haft en annan ryttare på sin rygg. Jag har inte haft tid att rida honom, och så tänkte jag även få Saga att inse att Dressyr är roligare än hoppning ;) 

I onsdags fick hon jogga honom själv i ridhuset. Jag skrev och frågade hur det hade gått och som svar fick jag: Det gick superbra!! 😍 vilken fin häst du har och så snäll det gör inget om du lämnar kvar honom 😳  

Igår fick hon också rida honom, Saga var så duktig! Hon gjorde galoppombyten, piaff, lite passage och några små piruetter i galopp! Theo gick där och bockade fint på huvudet och var lika snäll och bra som gamla läromästare ska vara. Han var ju så bra att jag nästan får en liten tår i ögat. Hihi. 

Poff! Idag fick jag en riktig käftsmäll, av det förflutna. Nämligen gymnasietiden... Nu som då, dagen innan ett prov tog jag fram böckerna och pluggade. Seriöst, jag borde väl föregå med ett gott exempel, speciellt nu när 85% av mina klasskompisar fortfarande går i gymnasietn. Hehe... Men icke! Jag får nog försöka plugga innan provet. Istället för min morgonmockning blir det plugg. Roligt att jag seriöst tror att jag kommer sätta mig på en höbunt i stallet, läsa och skriva anteckningar till ljudet av hästar som äter Hö.. Det blir nog mockning. Eller hur? 

Men eftersom jag var tvungen att plugga idag blev det lite lugnare för hästarna. Vilket i sig inte gjorde så mycket eftersom Theo hade lyckats slagit på sig själv och var lite tjock i ett framben. Arnikaflaskan åkte fram och smörjdes på, och sedan lindade jag benen. Om han inte har blivit bättre tills i morgon får jag Biolighta och hoppas på att det fungerar - vilket det gjorde sist! 

Fabbe och jag tog en härlig ridtur ute. Vi har hittat en alldeles lagom runda som tar ca 20 min. Kuperad terräng och varierat underlag. Perfekt runda dagar då man vill att dom ska få jogga genom kroppen. 

När Elin är och besöker mig blir det alltid hoppning. Kika på filmerna jag har lagt ut, ni kommer få ett gott skratt. 

Slänger även in en galen selfie som kag tog i fredags. 

I fredags gick jag pch Elin på restaurang och åt två goda rätter, varav dn var denna ljuvliga efterrätt. 




Elin och Theo idag. Jag har även en film på Elin och Theo som jag lägger ut ikväll. 

Skön helg med världens bästa Elin!! 

Att få börja dagen med att kliva upp 0530, öppna persiennen och se att det är klarblå himmel och att solen är påväg upp, det är verkligen härligt att kliva upp då. 

Men inget väder eller persiennöppnande går att jämnföra med när man kliver in i ett stall på morgonen - Det om nåt är härligt, ljuvligt. Bästa lyckopillret! 

En klar nackdel med att stå i ett utestall är att allt är kallt och blött efter två dagar av regn. Men tänk vilken tur att jag var så pass smart för två år sedan att jag la då en hel månadshyra (månadshyra=20 kvm skrubb till lägenhet) och köpte ett fint och ordentligt bucastäcke till Theo. Trots allt regn och fuktighet är det fortfarande torrt och varmt på hans rygg, tack vare det täcket!! Däremot är jag lite skeptiskt mot kyla, regn och fukt. Det brukar ge stela och kalla hästar. Så därför får även Theo ha ett ylletäcke under bucastäcket. Han får absolut inte bli kall. Hellre för varm. Men just nu tror jag att det är omöjligt att bli för varm. Vart tog det fina våriga vädret vägen?! 

För Fabbes del har jag inget att vara orolig över. Varje morgon tas Fabbes stalltäcke av och istället för det får han ett tjockare regntäcke på sig. Jag behöver inte heller oroa mig för att det är kallt, blött eller fuktigt. Vi har nämligen en torkbarack där blöta täcken hängs in och torkar över natten. Lyxigt!! 

 

Yes, ni läste rätt - ProgramridningAR. Igår hade jag möjligheten att rida program med båda hästarna, fast på helt olika anläggningar. Inte illa! Men som vanligt blev det en tidig morgon och sen kväll. Därav min vilodag idag. Fett nice. 

 

Jag och Theo styrde mot Malmköping ihopp om att hitta till ridhuset där programridningen var. Självklart var det ombyggnadtioner av vägen så att använda sig av Goggle Maps var totalt omöjligt. Det som gällde var att ha ögonen öppna och leta efter skyltar. Utav en slump hittade jag rätt väg och efter ett samtal och personlig vägvisare till häst hittade jag ridhuset. Framridningen till programridningen var utomhus, alt fick man hålla sig undan för personen som red programmet i ridhuset. Jag valde att rida fram ute, trots att det blåste. För er som inte vet ogillar Theo blåst väldigt mycket, dvs jag brukar alltid alltid ha luva över öronen vid ridning då. Men icke igår, eftersom jag inte hade med mig någon. Meeen det lugnade ner sig och min älskade Theo totalsket i att han inte hade luva på sig. Utan han lunkade på fint och lugnt på ridplanen. Strax innan jag skulle "starta" programmet gick jag in i ridhuset, och ojojoj så fint det var! Dessutom såg det helt nybyggt ut, vilket jag glömde fråga om. 

 

Efter en liten snabb dialog med domaren fick jag börja rida programmet jag valt, vilket var MSVB:4. Programmet flöt på relativt bra. Tyvärr tyckte jag att jag inte kom riktigt till ridning i travdelen. Det var helt enkelt slarv från min sida, för jag hade kunnat planerat vägarna mycket bättre i skolorna osv. Men däremot flöt galoppdelen på rätt bra, förutom ett byte som vi inte lyckades genomföra pga kommunikationsfel. Domaren som för övrigt heter Lotta Finstorp tyckte att jag hade en väldigt fin och pampig häst och att vi genomförde programmet fint och bra. Vilket kom som en chock för mig eftersom jag själv ansåg att jag hade kunnat gjort det så mycket bättre. Vi båda höll med om att jag kunde ha planerat in skolorna bättre, och kom överrens om att jag skulle rida ett par öppnor och slutor för att få ett bättre flyt genom dem. Efter lite tips om att lägga ner honom lite i formen och rida på framåt blev öppnorna riktigt jämna och fina. Jag tyckte såklart att programmet kändes mycket bättre efter att ha fått så bra feedback av Lotta (Haha :)) Procenten för programmet slutade på 64,28 %. Vilket jag är nöjd med! =) 

 

Jag stannade kvar och kollade lite när Lina Dolk (som annordnade programridningen) red på sin fina häst. Och strax efter hon var klar tackde jag och Theo för oss och begav oss hem mot Katrineholm igen. 

 

Det blev dock lite halvstressigt när jag väl kom hem. Jag var tvungen att först ta hand om Theo, släppa ut honom, mocka transporten, koppla av den och för att sen snabbt göra iordning Fabbe inför hans programridning. Som tur var hans programridning på anläggningen vi står på, så hela grejen lasta och köra slapp jag. 

 

Min och Fabbes akilleshäl är att han blir lite för spänd när man går från framridningen in till tävlingsbanan, speciellt när man tävlar inhomhus. Så därför red jag fram ute på ridplanen och strax innan jag skulle rida programmet gick jag in i ridhuset. Och ja, han blev spänd och tyckte att det var hemskt onödigt att gå från ridplanen in till ridhuset. Programmet, LB:2 började därför lite svagt poängmässigt. Han var väldigt ojämn i sin framåtbjudning så därför blev det vingligt och orytmiskt bitvis i programmet. Men efter halva programmet insåg jag att det här är träning, så om det blir några missar här och där så gör det inget. Så därför la jag lägga till skänkeln lite mer för att få honom att svara fram, så vi fick några galoppinslag. Men ritten avslutades bra och han hade då en jämn framåtbjudning.  Himla bra träning för Fabbe, trots att det var på "hemma plan". 

 

Om man ska summera gårdagens programridning så är ordet NÖJD RYTTARE. 

Lina Dolk på sin fina Joleen, till vänster står hennes syster Elin och till höger har vi domaren Lotta. 

Tävling, träning och programridning - allt under denna vecka! 

I morgon ska både jag och hästarna få en välförtjänt vilodag, så då kan jag försöka ta mig tid och blogga om allt roligt jag har gjort! 

På återseende! 

Här nere händer det saker hela tiden. Att få tid över till bloggningen är nästintill omöjligt. Men kul har jag. Dessutom trivs jag som fisken i vattnet när det är fullfart hela tiden. 

Årets första starter är nu gjorda. I måndags gjorde Fabbe sin debut här nere. Mer om den tar jag i ett annat inlägg. Theo har också även denna vecka, igår, gjort årets första tävling. Bortskämd (som man är för tillfället) var Theos tävling på anläggningen vi står. Skönt att slippa delen att lasta och köra. Gårdagens första klass var en MSVC:1. Vi hade en bra och lugn framridning. Mycket skrittjobb, flytta bogarna, vända och framåt. Red bara några få öppnor, slutor och ett par skritt-galopp övergångar innan start. Alltså vi fick till en bra och välplanerad framridning. Inne på tävlingsbanan skötte sig Theo galant. Så duktig och så fin... Däremot gjorde jag några få missar, jag skulle haft honom mer i inramningen på uppridningen, en öppna pch sluta blev lite vingliga och även en travökning (som domaren tyckte var bra) blev halvdant. Jag gick ifrån ridhuset och tävlingsbanan med ett leende och var tooknöjd över min fina duktiga häst! Men sen har vi baksidan med en bedömningssport. Domaren totalsågade allt vi hade gjort på banan. Inget var riktigt bra. Och att starta direkt efter Hingsten Highcruiser gjorde saken knappast bättre. Såga såga... 

Känslan var iallafall mycket mycket bra! 20:52 startade jag gårdagens sista klass MSVB:4. Hade ungefär liknade upplägg på framridningen men det blev lite mer galoppjobb. Men däremot gick det inte lika bra som i MSVC:1... Antagligen fick han tungan mellan bridongbettet och stången. Han blev så tom inne på banan. Det gick inte få fram honom, och det gick verkligen inte få tillbaka honom heller. Väldigt väldigt orolig i munnen... Men trots hopp och oroligheter tog vi oss runt banan. Konstigt, trots bett & mun omständigheter tyckte domaren att han gjorde fina byten och travökningar. Tänk om han då inte hade haft tungan i kläm?! Jag fick som kommentar: En häst som kan och är fin, men som idag såg orolig ut i munnen. Hon slog liksom huvudet på spiken med den kommentaren! 

Nya tag! Och det känns lovande, trots en nedbedömning och munproblem.