Dag 2 gav resultat
Jag är så glad över dagens träningspass. Vi tog inte bara ett kliv framåt, minst 2 steg och det gjorde vi ilag. Poletten föll ned hos oss båda. Det som egentligen kändes bäst var att när jag kortade tyglarna, så satt gårdagens träningspass kvar.
Det var bara att fortsätta därifrån och jobba vidare. Bra känsla.
I morgon är det sista träningspasset. Tråkigt men hittills känner jag mig riktigt nöjd över Espans framsteg, och mina egna. För visst är det så att vi utvecklas ihop. Lär oss nya saker, ahaaa-upplevelser och får träningsvärk... 😂
Liknande kärlek samma sadel
Jag och Esparado är kär, i en sadel. Nu hoppas jag på att Faida och jag kommer känna exakt liknande kärlek till samma sadel.
Håll tummarna!! ✊🏼✊🏼
Teamwork
Jag är så glad över att jag slängde upp Katrine på Esparado igår. Shit pommesfrites vad han travade med henne. I uppförsbacke och med fina framben och bakben! 😍😍 Dom två gjorde en travökning där både jag och Mikaela tappade hakan, synd bara att vi inte
filmade då..
Att kunna och våga ta hjälp är något som alltid gynnas i framtiden, synd för mig att Katrine bor 120 mil ifrån mig. Annars hade hon varit tvungen att trava runt på Espan flera dagar i veckan 😉
Hopp å galopp
Andra veckan i rad jag hoppar och nu är jag taggad💪🏼 Förra veckan visade Faida att hon gillar att hoppa, den här veckan var det Espans tur att visa framfötterna. Och wow, han flög över hindren. Och mindre wow, nån gång sprang han åt sidan vid hindren
😂 Men på riktigt, han hoppade bra. Smidig som en katt liksom. Mitt i allt hoppande så lovade jag att starta 80 cm i sommar. Får väl se hur det blir med det..
"Tag a true dressage rider"
Jag såg precis en väldigt passande bild till mitt förra blogginlägg... 😂😂😂
Hoppehäst..?
Ibland behöver man en spark i rumpan, och i tisdags gav Mikaela mig en 😜 Vi skulle hoppa. Jag hade tänkt mig ett kryss. Mikaela hade planerat och kommit på en helt annan hoppövning än just bara mitt kryss.
Jag tänkte att Mikaela får hoppa det hon vill, det räcker om jag hoppar ett räcke eller kryss några gånger.. Men icke! Mikaela jagade på mig ich tvingade mig att hoppa - mycket! Så kul det var! Faida hade öronen spikrakt framåt och sög mot hindren. Så
nu är vi båda taggade på att fortsätta hoppa, för det var så kul! 😀
Vilken kille!
Från att bestämt säga "nej jag ska inte tävla den 3 mars. Jag har jobbat mer ridit mindre.." Tills Ludde ringde från Gbg och lyckades övertala mig 😂 Vilket jag är glad över!
Men. Jag har som sagt inte tävlat på läääänge. De senaste åren har jag tävlat andras hästar och då användes hästens egna utrustning, dvs vita schabrak, benskydd mm. Så i fredags sprang jag runt och försökte hitta min egna tävlingsutrustning, vilket var
lättare sagt än hittat.. Nu blir det shopping, för min & hästarnas tävlingsgarderob behöver uppdateras!
Till tävlingen då. Dagen började med lite kaos. Min hästskötare hade blivit matförgiftad på fredagkvällen och mådde pyton, jag råkade knäcka mitt bankkort och jag räknade fel på starttiden, blev stressad och trodde att jag bara skulle ha 65 min på
mig att fixa allt när jag kom fram till tävlingsplatsen. Tävla skulle jag göra, så jag lastade och tänkte att det får väl gå hur som helst. Esparado som för övrigt har noll erfarenhet av att tävla tog det hela med ro. Jag kunde lasta ur själv,
Linda av benlindor, borsta och sadla, helt själv. Tack vare longerlina, oooo vad jag älskar longerlinor💕
Inne på banan fick han lite scenskräck och tyckte att bokstäverna, domarbordet och den farliga fläcken i sargen var läskigt. Men vilken stjärna han var! Trots det läskiga gick han och gjorde sitt bästa. Förutom i början av programmet, då attackerade fläcken
så han var tvungen att kasta sig 😂 Med lite mer rutin kommer det att bli så bra. Debuten blev helt klart mer än godkänt, 65.9% så vi rundar väl upp till 66% 😉
