I torsdags var Hasse här och trimmade mig och andra ekipage. Solen sken och det var perfekt ridtemperatur ute. Inte för varmt, inte för kallt. Lagomt helt enkelt. Fabbe och jag hade en lång framskrittning, även jag eftersom jag promenerade med honom. Så vi både var väl framskrittade när det var min tur. Hasse började att påpeka att jag skulle vara mer nogrann med att ha ett jämnt stöd, det blev därför mycket skrittjobb från början. Hitta stödet, behålla stöder samt kontrollera tempot och steglängden. När allt det var under kontroll fick jag börja trava. Fast ordet trav känns helt fel, jag fick börja sväva fram. Fabbe hittade verkligen stödet fram, och då kom denna fantastiska trav som han har, Alltså, han verkligen svävar fram då. Det är en grym känsla. 

 

Vi jobbade väldigt mycket diagonala slutor, och på slutet gjorde Fabbe riktigt fina både till höger och vänster, vilket inte är illa med tanke på att vi bara har testat att göra de ett fåtal gånger. Bland de sista slutorna jag gjorde fick även jag in känslan i hur jag ska fånga upp honom, för att få till högerslutan helt korrekt. Phu, det är svårt och mycket att tänka på ibland. Men det är så kul när poletten väl trillar ner, och enkelt. Det gäller både häst och ryttare! ;) 

 

I går när vi red för Hasse hade vi inte lika tur med vädret. Regnet vräkte ner, eller det var typ lite regn men det kom väldig tätt. Jag hade inte planerat för regn, så jag kom i en vanlig jacka, dvs inte en regnjacka, och vita benlindor på Fabbe. Dom vita benlindorna var långt ifrån vita efter en timmes ridande på en sandplan i regn. Himla tur att det  finns tvättmaskiner. Haha.. 

 

Fabbe gick även igår riktigt bra. Vi fortsatte på samma spår som i torsdags. De diagonala slutorna var ett snäpp bättre, och öppnorna vi gjorde var också väldigt bra. Så min läxa nu framöver är att se till att behålla stödet fram och att han svarar korrekt för mina hjälper. 

 

Så nu blir det ett par veckor av eget trimmande, tills Hasse kommer igen och delar med sig av tips, tricks och sin kunskap. Efter varje gång han har varit här inser jag hur bortskämd jag var när han bodde här.. Då var det aldrig flera veckor av eget trimmande, utan då var det bara ett par dagar. 

 

Sanna filmade lite när jag red i onsdags. Så jag ska försöka ta tag i att ladda ner min videofmy (om den appen nu heter så??) så jag kan börja lägga ut filmer här igen. För det hade väl varit kul?  

 

 

Passar på att tjuvblogga lite på arbetstid. Tanken är att jag ska låna miniräknaren i kontoret, och så råkade datorn stå på. Det är svårt att låta bli då. Det jag tänkte snabb blogga lite om är att träningen för Hasse igår gick så galet bra. Jag är mer än nöjd, supermega nöjd är snarare det rätta ordet. Sanna filmade så jag tänkte försöka ta tag i att ladda ner min videofmy (eller vad den nu heter) Appen, så då kan jag lägga ut en liten film från igår. 

 

Två hästar ridna, en häst tömkörd och även en häst har blivit longerad idag. Utan att ens ha packat upp min väska har vardagen kommit igång. Men när jag tänker efter så brukar jag inte ha sp bråttom att packa upp mina väskor .. Hehe... 

 

Så nu ser jag fram emot  att få lägga mig i min säng med Isa, i mitt rum. I mitt rum finns inga tjocka illaluktande gubbar, som jag för övrigt delade natten ihop med. Ja, söndagsnatten såklart. Aldrig mer mixad kupé. Aldrig. 

 

Igår fick lilla Faida, för första gången i sitt liv åka transport. Det var inte så jätte populärt att kliva upp och gå in i en stor låda liksom. Men Helena fick sig ett redigt träningspass och lyckades lyfta in Faida i transporten. Själv stod jag och höll i Farba, lugnt stilla och i ro i transporten. Det gick bra att transportera de få milen vi körde, och när vi var framme släpptes Farba och Faida ihop med ett gäng på 4 hästar. Det blev fullfart i hagen, och de alla sprang runt på en stor gigantisk yta. Tänk vad härligt det är när man släpper hästarna på bete. Vilken frihet att få komma ut i en stor hage och få tillgång till mat dygnet runt, ja för hästarna. Mitt mammahjärta blöder lite, eftersom nu blir det inte fölmys varje dag, utan det blir nog ca 1 gång i veckan istället. Jag tror nog att det är bara jag som tycker att det är tråkigt. Lilla Faida har nämligen fått sig en kompis som bara är ett par veckor äldre än henne. Jag tror ärligt att hon uppskattar det andra fölet mer än mig ... 

 

 

Kan man annat än att säga att min uppladdning med ett glas rosé på balkongen i lördags var bra uppladdning, NEJ. Hädanefter blir det alltid ett glas rosé dagen innan tävling. 

 

I söndags blåste det ordentligt, det var kyligt ute och molnen låg täta på himlen. Typiskt "snart midsommar väder", iaf för oss uppe i Jämtland.. Istället för att leta fram mössa och varma kläder, tog jag min fina oljerock-jacka och åkte till stallet. Lite dumt med tanke på att jag senare under dagen frös. 

 

Söndagens första klass var en LB:2. Tyvärr så var det väldigt öppen tävlingsplats, som låg i närheten av en sjö. Det som redan blåste mycket, upplevdes som om det blåste ännu mer när man gick in på tävlingsbanan. Fabbe blev lite loj och svarade inte riktigt framåt, vi fick då ett par missar men även ett par moment som blev riktigt bra. Vi fick 63 % och trots att vi var bland de första lyckades vi hålla oss kvar och fick en fin 4:e plats. Dagens höjdpunkt var när vi fick protokollet och såg att Fabbe hade fått 7,5 poäng på sina gångarter. Och kommentaren En häst med mycket gummi under hovarna av domaren! Vi fick en fin röd rosett, ett fodermått, ett sittunderlag och en reflexväst. 

 

Inför andra klassen, LA:3 blev det en kort och intensiv framridning. Jag renodlade hjälperna, och red på mycket framåt. Kanske lite för mycket för Fabbe blev riktigt på hugget och jag kände strax innan jag skulle in på banan att jag skulle ha behövt en längre framridning. Alltid lätt att vara efterklok! Inne på banan skötte han sig bra, han gick på mer framåt och var jämnare i bjudningen. Han gjorde även en väldigt fin skänkelvikning som belönades med en 7:a, vilket var kul eftersom vi har haft lite svårt för dem. Övning ger färdighet! Vi red ihop 63,57 %, och med den procenten belönades vi med en 1:a plats!! Jag blev lite smått chockad när de sa i högtalaren att jag hade vunnit. Eftersom tävlingen inte använde sig av equipe så hade jag noll koll på vad de andra hade ridit på för procent. Så kul! Vi fick en stor fint blå/gul rosett och även ett fint ylletäcke från HÖÖKS. 

 

Så nu till den stora nackdelen med att bo långt norrut. Nästa tävling är om 2 månader, så det betyder att jag har en väldigt lång träningsperiod att se fram emot. Vilket jag hoppas på att du Hasse kommer upp minst 1 gång i veckan då? Det är ju trots allt en träningsperiod ... ;) 

 

 

 

 

Full uppladdning inför tävlingen i morgon. Fabbe är duschad, putsad och friserad. Äntligen tog jag mig tid att rycka hans man, som var riktigt lång.. Tränset är putsat, sadeln är avtorkad, förrdelen med en sadel i konstläder är att man aldrig behöver putsa den. Inför tävling brukar jag torka av den med en fuktig trasa. Smidigt. Kavajen är framhängd, skjortan tvättad och även mina ridbyxor. Min egen tvättare, Pappa har varit gullig och sett till att dom är rena och fina. 

 

Själv ska jag dricka upp mitt glas rosé, kolla igenom dressyrprogrammen en sista gång och sen gå och lägga mig. 

 

Håll tummar och tår i morgon!! 

 

 

Idag är världens finaste lilla fölis 3 veckor gammal. Hon växer så det knakar, springer och gör luftkonster som jag ser fram emot att få uppleva och är världens mysigaste som mer än gärna vill att man ska klia på henne. Inte nog med att hon är allt det, hon är även så fin. Världens finaste. 

 

När ett föl är 3 dagar - 3 veckor - 3 månader så sägs det att det är då dom är som finast. Eftersom hon idag är 3 veckor så är hon finare än någonsin. Som tur var, med tanke på det dåliga vädret vi har haft idag, så var Zickan snäll och fotade henne igår. Allt måste dokumenteras. Tiden går som sagt fort, och snart är hon inte en liten söt plutt fölis längre. Utan bara söt ;) 

 

 

Världens finaste lillhjärta var på hugget igår och ville mer än gärna vara med på bild. Som ni ser blev även Farba väldigt nyfiken och ville också vara med på ett litet hörn! 

 

 

Men wow vilket väder vi har haft idag. Strålande sol och alldeles lagomt varmt. Jag vågar nästan säga att vi har äntligen fått sommar. Det ni är inte illa för att vara Jämtland.

 

Idag hade jag bokat in min medryttare Zickan, eller ja, det kan ha varit så att hon bokade in sig själv med. Vi två motionerade Fabbe och Theodor tillsammans idag. Min plan med de båda var att de skulle få gå markarbete, dvs trava bommar och hoppa små hinder. Varierad träning är bra träning, även för den obegåvande hoppehäst Fabbe. Men det blev trots att vi hade släpat fram travbommar och ett litet hinder, blev det mestadels dressyrjobb. Jag kom liksom på mig själv att jag varken hade travat bommar eller hoppat hindret, så det fick som bli ett litet break från dressyren, och så ägnade vi oss lite åt hoppningen. Efter ett par skutt och några travsteg över bommarna fortsatte jag med dressyrandet. Jag kände idag att det var dags för att höja galoppkvalitén ett snäpp idag. Lite mer bärighet och lite kvickare ville jag ha honom. Det blev små och knappt synbara tempoväxlingar, mycket "öppnande" av fronten och så satte jag honom lite mer än vanligt i galoppen, och efter ett tag fick jag en helt annan galopp. Jag utnyttjade Zickan ett par minuter och bad henne att kolla, och även hon tyckte att det blev stor skillnad. Hon sa även en gång till mig att det inte var tillräckligt, så jag fick spänna bågen lite mer. Det blir ibland lite för mesigt när jag rider själv, så därför kan det vara bra att ha någon som ser till att man spänner bågen liiiiite mer. 

 

Zickan gjorde ett utmärkt jobb med Theo idag. Han såg så fin och avslappnad ut. Det var så att jag blev ridsugen och kände för att hoppa upp själv på honom ;) I morgon får hon fortsätta där hon avslutade ridningen idag. Jag har nämligen fullt upp i morgon med tre hästar som ska trimmas. Så det passar mig ypperligt om hon tar Theo och trimmar honom.

 

 

 

 

 

 

Gårdagen började med hundutställning. Finaste Zune var så duktig och fin! Han fick väldigt bra kretik och gick vidare. Nu är jag inte så insatt i just hunduställningar, men det gick jätte bra iallfall! 

 

 

Efter utställningen åkte jag och jobbade ett par timmar. Lönen som jag jobbade in handlade jag upp direkt. Jag och Felicia åkte till Häst e Bäst och kollade in deras nya butik FF. Jag och Felicia sprang runt butiken, plockade på oss kläder och provade så mycket fint. Självklart fick vi med oss lite nytt. Jag köpte en fin somrig blus och en ny ridhjälm! Jag har länge gått och dreglat över Whitakers nya ridhjälm, så igår när jag provade den kunde jag inte låta bli att köpa den. Den är så fin!! Jag råkade även prova en Animo kavaj, som satt som en smäck och passade perfekt färgmässigt till hjälmen.. Jag  får helt enkelt jobba mer så jag kan köpa den.. ;) 

 

Eftersom vädret var helt fantastiskt igår tog jag och Felicia en härlig ridtur ut på Fabbe och Baby.Pojkarna skötte sig galant och båda var fina, speciellt Baby som var ruskigt fin igår =)

 

 

 

Kan det vara så att Fabbe var gladaste hästen i hela världen när han fick gå i sin beteshage i tisdags?  ;) 

 

 

 

I tisdags hade jag och Zickan stallhäng ihop. Förr var det vardag för oss, men nu är våra stallhängdagar typ heliga eftersom de inte sker så ofta. Isa tyckte som jag att det var riktigt kul att även hennes vänner, Lars och Zune kom och hängde med henne i stallet. Det tyckte även dom, speciellt Zune som knappt visste vart han skulle ta vägen när han såg Isa.. Lite små kär är han allt i henne, men Isa tycker fortfarande att Lars är den finaste killen i hela världen. 

 

Zickan ska nu under en period hjälpa mig lite med Theo. Det blir sena kvällar och nätter när jag har ett par hästar som ska ridas och skötas, så då passar det ypperligt att Theo får lite kvalitetstid med Zickan. Så i tisdags var det deras första pass på jätte länge. Zickan som tidigare har haft lite bekymmer att galoppera på Theo gjorde det då bättre än någonsin, Bra jobbat!! Som hon själv sa hade hon bestämt sig för att R I D A. Det gjorde hon verkligen! Nu låter det som om Zickan inte kan rida, men det kan hon. Det är bara det att Theo har en stor galopp, som man måste försöka kontrollera och rida och ja tänka samtidigt. Det är svårt, men hon fick verkligen till det bra. Theo pustade och stönade, och det är ett gott tecken. Då vet man att han jobbar ordentligt. 

 

Jag passade på att motionera lilla Fabbe samtidigt. Och nu är det okej att säga lilla Fabbe. Herregud vad stor Theo var när jag satt på en annan häst! Jag förstår vad alla andra har surrat om tidigare.. Haha..   Fabbe och jag fortsatte att jobba vidare på att gå i en lägre form med ett jämnt stöd på bettet. Allt tjat och trimm börjar ge resultat, för nu tycker jag att han söker sig framåt neråt mer och mer. Och det är positivt!  

 

Något som är väldigt bra och roligt är att Zickan oftast har sin kamera med sig när det är stallhäng och ridning. Så det blev ett par bilder tagna under kvällen. Självklart på oss när vi red, även när Fabbe och Nalle fick gå ut i deras beteshage för första gången och så klart på finaste lilla fölisen. 

 

 

Förra helgens meeting var knappast någon succé för mig och Theo. Han var så spänd och tyckte att det var tråkigt och dumt att lämna ett underlag för att ett par sekunder senare försöka trava runt och vara fin på ett annat underlag. Det blev pannkaka helt enkelt. Ibland blir det så, för oss två blir det oftast så. Men vad gör det när han i mina ögon är världens finaste och den mest fantastiska hästen som finns i hela världen - Inget. Så, nu blir det lite trimmning och träning hemma, det är ju det vi två är bäst på. 

 

Men visst är han fin? Min finaste finaste Theo.