Måndagar är den dagen då jag är som effektivast. Jag hinner göra allt utan att stressa. Att Zickan dessutom hade mockat åt mig idag var fantastiskt! 

 

Iaf, på måndagar är det jag och min lilla "projekthäst" som trimmar ihop. ägaren tyckte att hon behövde lite varierad träning och föreslog att jag skulle rida dressyr på henne. Själv tycker jag att det var en utmärkt ide då hon är riktigt fräck och har potential. 

 

 

Han har även ett varmblod (så vacker alltså!!) som idag fick gå ett par varv på ridplanen med mig på ryggen. På honom pågår det inridning ala Madde och Martina. Lugnt, metodiskt, försiktigt utan en massa mes och fiffel. Så som det ska vara :) 

 

 

 

 

Som jag har nämt är min söta gulliga vän Elin i Irland. Där lever hon livet och jobbar med hästar och guidar turister i den fina miljön från hästryggen. Kort sagt hon håller på med turridning. Hon skickade ett par bilder idag som jag bara måste visa er! :) 

 

Hanna och Linnea får 10 av 10 hästgodisar efter lördagens prestationer! Dom var grymma som höll i Theo, fixade och knäppte superfina bilder!! Fast det där med att knäppa bilder får Hanna ta åt sig äran själv, för det är av henne jag har fått dessa fina bilder av! :) 

 

Om själva tävlingen då? Om jag säger så här så hade jag hoppats på att få avsluta säsongen bättre än vad vi gjorde. Men, vi får helt enkelt visa vad vi kan nästa säsong. 

 

 

Så här glad var Isa när jag skulle ha henne som fotomodell. Hon tyckte att det var pinsamt och jobbigt att posa med grimman på. När den åkte av blev hon glad och gick med på att leka modell ;) Vi två motionerade varandra idag. Det blev en powerwalk, som varade i ungefär 4 min. Därefter blev det ett lunkande tempo, så mkt trivsammare ;) 

 

Efter att ha stressat i stallet, hets ridit Theo, skyndat sig iväg till akuten för att besöka Amanda, stressat på affären, stressat iväg till stallet för att sköta om Theo, slängt in hästarna och matat dem. Allt detta stressande för att enbart kunna skypa med min gode vän Elin, som förtillfället befinner sig på Irland där hon jobbar med turidning. Men efter att ha väntat nu i 20 min inser jag - Hon har glömt mig. Så tjiii fick jag. Det blir inget skypande eller skvallrande ikväll. Fan vad värdelöst att jag stressa runt tidigare idag, helt i onödan. Bläää. 

 

Men om något helt annat än att stressa. Jag råkade köpa en bok som heter "fitness för ryttare". Träningsnarkomanen som man själv är *Rhm rhmm* kände att det kanske är dags att börja träna. Nog för att jag ibland tränar på gym (när jag hinner, så typ aldrig), men den här boken handlade enbart om vad vi ryttare behövde för träning, kostråd mm. Jag tänkte att jag kanske blir mer motiverad till att träna om det är liiiite hästrelaterat. Fortsättning följer ...

 

 

 

 

Igår kan jag ärligt säga att jag och Mamii var awesome som hann med att åka till bräcke, tävla, åka hem, rida Farba, sköta om hästar, rida Åman, Theo och dessutom att mocka åt 5 hästar! snacka om att vara effektiva tjejer! ;) Det blev en fullspäckad dag, och efter att ha vaknat 05,00 slängde vi båda oss i sängen innan 21 och var totalt döda, men galet nöjda. Iaf jag. 

 

Dagen började iaf med att jag, Martina och Fabbe åkte storartat till Bräcke i en hästbuss. Efter 16 mil är jag såld. Hädanefter kommer jag lägga undan varje öre och krona som blir över - För en dag ska jag ha en sådan. Punkt slut. 

 

 

 

 

Andra omgången med bilder från Vera! :) 

 

 

Woow! Kolla in vilka fina bilder jag har fått av duktiga Vera! Hon är galet duktig på att fota!! 

 

Det här är bara en handfull av alla de bilder jag har fått, allt från "vanlig" trimmning på Theo till tävling på både Fabbe och Theo. Så jag slänger väl ut bilderna lite pö å pö, typ när jag känner för det. 

 

 

 

I fredags tog jag och Farba en premiärtur ut i skogen med gamle, trygge Nalle. Det gick som en glans, duktiga fina Farba! 

 

 

 

 

 

 

Irritationen som uppstår när all text försvinner... 

 

Vi kanske inte är som alla andra. Men vi har så mycket roligare tillsammans än vad ni kan ana. Det är just det som betyder något, att vi har kul. För ett gott skratt förlänger livet, och tillsammans kommer vi att leva en evighet. 

 

 

 

 

Hittade precis denna bild på datorn. Den är tagen i just den sekunden då jag fick tag på min rymling till häst. Jag minns att han helt plötsligt bara stack iväg i full fart och jag efter. Heheeeeee

 

 

 

Oftast är jag väldigt stolt, glad och nöjd över min fina Theo. Så som att jag kan åka iväg, helt själv och genomföra ett meeting. Han står snällt i boxen, är lugn, stressar inte upp sig, lastar sig snällt och är världens lättsammaste lilla pålle gör att mitt hjärta slår ett par extra slag för honom. 

 

Men så ibland snurrar hans hjärna till det lite. Resultatet av det blir pannkaka. Speciellt när man är inne och försöker prestera det bästa man kan för en kritisk domare. Sen ska jag inte säga att det bara är hans hjärna som snurrar ibland, utan även min kan göra det. Har ni hört om ordspråket - Lika barn leker bäst. Jag antar att jag och Theo är rätt lika, det är väl därför vi tycker om varandra så mycket. Det är väl därför vi är så bra tillsammans, när vi är fokuserade.. ;) 

 

Som ni förstår så gick inte tävlingen som en glans i helgen. Utan vi hade lite problem vid vissa moment. Hehe. Men skam den som ger sig. Allt man gör, presterar, misslyckas med är en erfarenhet rikare. Så nu blir det mer träning, där det gäller perfektion i varje rörelse och under varje ridpass.