(det skrevs igår, men jag var för trött för att avsluta och publicera)

 

Snacka om att jag svävar på rosamoln efter dagens lektioner för Hasse. 

 

Fabbe som har varit lite trött i luvan den senaste veckan briljerade totalt genom att bokstavligt sväva fram i den ljuvligaste traven ever! Men innan den kom fram var det så klart tips och tricks från Hasses sida. Så som öppnor i trav, där jag måste vara noggrann att ta honom utifrån - in med jämnt stöd på båda tyglarna, plocka in rygg i takten och galoppfattningar från skritt - utan travsteg så han blir tvungen att sätta under sig ordentligt. Sen var det små andra detaljer som gjorde att det blev sååå bra! 

 

Två timmar senare satt jag på Theos rygg och pumpade in allt Hasse sa. Med Theo blev det först vändningar på bakdelen i trav, för att han skulle vänta på mig och inte älga iväg. Eftersom Theo har varit duktig den senaste tiden kunde vi ta jobbet till en nivå högre (innan har han jävlats med mig, så Hasse har fått lösa såna problem) så idag låg fokusen på piaffen. Hasse ville få honom att trampa mer på stället, Theo ville nämligen gå framåt i nån kadenspiaff - inte ok! Så det blev piffande från halt och trav-piaff-trav. Lektionen fortsatte med öppna och diagonala slutor i trav, och avslutades med förvänd galopp. På slutet var Theo (läs vi båda..) så trötta, men nöjda!! :D

 

Trots att det blev två svettiga, roliga och lärorika lektioner (lätt värre än ett gympass) så vill jag bara rida mer och mer, det är ju så kul!! Speciellt när det går så bra och när det är så lekande lätt, som det är när Hasse står på marken och skriker åt en. Jag längtar redan till nästa månad! 

 

 

Efter flera veckors väntande och längtande är det äntligen dags för Hasse träning!! Jag har verkligen saknat känslan man får efter en träning  för honom - Inget är omöjligt! Sen den lilla detaljen som att vara svettig, knallröd i facet men med ett fett leende över läpparna saknas också! 

 

Jag har tyvärr inte bara saknat hans lektioner. Utan även personen Hasse. (Hehe personen Hasse :P) Ja, ni fattar .. 

 

slänger in några bekanta bilder från några träningar för honom. Enjoy! 

 

 

 

 

Igår hade jag en såndan där dag när man känner "nu jävlar måste det hända nåt!!!!!!" Och plötsligt får man till det man söker efter, iaf ett steg närmare. Till min och Theos glädje! 

 

Det blev mycket lösgörande arbete i form av skänkekvikningar som uppvärmning. Jag fick påminna honom om att vara kvick och svara snabbt för hjälperna. (Det gäller att man själv också är på hugget) Ur skänkekvikningarna gick jag sedan in i en mer samlad trav, mellantrav tillbaka till samlad trav. Kvicka övergångar utan att tappa takt och balans, var det jag var ute efter. Han svarade fint på övningen och blev riktigt bärig och fin i traven. Vi avslutade med galoppjobb med samma tänk som i traven, kvick och bärig! Han gjorde även fina luftiga byten från förvändgalopp på slutet. Martina satt på marken och kikade och gav kommentarer då och då. Det är guldvärt att ha någon på marken när man rider! 

 

ridningen mellan Fabbe och Theo hade stora kontraster igår. För igår stod nämligen Helena på marken och instruerade mig i hur man skrittar. Jag tycker att skritten är så svår att rida, men efter gårdagens lektion känns det liiite bättre. Fabbe skrittade igenom kroppen och trampade på bra bakifrån. Vi tränade mycket övergångar mellan samlad skritt till mellan skritt och tvärtom. Hon gav även bra tips om hur jag ska få till skänkekvikningarna bättre. Der viktigaste hon påpekade om igår var min andning. Herregud vad jag sitter pch håller andan när jag koncentrerar mig. haha.. Att det ska vara så svårt att göra något så naturligt som att andas .. 

 

 

 

 

Igår fick jag se, med mina egna ögon, bland det vackraste och finaste jag någonsin har sett. ååååh :) 

 

Igår åkte jag, Helena och Sanna iväg till Oviken för att hämta hem lilltjejen Farba. Inte nog med att hon äntligen ska få komma hem, utan vi passade även på att göra ett ultraljud för att kolla så att allt var okej. Men innan det var dags för ultraljudet fick vi gå en liten promenad för att hämta hem henne. Cool som hon verkar vara hängde hon snällt med oss och brydde sig inte om sina kompisar som gnäggade lite efter henne. Utan hon var nöjd att få hänga med oss på nya äventyr!

 

När vi äntligen hade promenerat i ett par minuter var vi framme på gården, och då var det dags för ULTRALJUD, whiiho. Sen att jag råkade bli så känslosam, att tårarna tryckte bakom ögonlocken när jag fick se den finaste lilla hästen som typ finns är ju bara alldeles för underbart. Hehe..

 

 

 

Pappa Floricello  :) 

 

 

Haha! Inatt drömde jag världens konstigaste dröm. Trots att den var konstig var den en fröjd för alla vi som är hästgalna och älskar att shoppa loss till våra pållar. Åter till drömmen! Jag, Martina, Zickan och Frida var i Polen. Där vi typ hade blivit halvt kidnappad av en Polsk taxichaufför. (Vi var inte kidnappade, men han körde inte dit vi ville...) Efter flera timmar i bilen med honom, som dessutom också pratade svenska (?!?!) kom vi fram till en hamn. Där vinglade vi fram på tågrälsar med bilen, typ som en bro med rälsar, så själva havet låg under oss.. Plötsligt stannar den Polska taxichauffören till och säger att han ska BARA prata med sina vänner. Vilket är utanför världens ruckel till byggnad, och utanför står två sliskiga, kriminella typer i svarta skinnjackor. Plötsligt så slänger jag mig ut ur bilen (och Martina  skriker i bakrunden att jag ska stanna kvar i bilen) för vet ni vad jag upptäckte? Jo, i den där byggnaden fanns det en hästaffär. Med världens finaste saker. Alltså, jag höll på att dö när jag gick in. Så mycket fint, blingbling, läder, smycken, träns,  ja allt som jag personligen tycker är såå fint. Jag minns speciellt betten där bettringarna var blingade med diverse blingblingar i olika färger och mönster. Jag gick runt där inne i flera timmar. Kände och klämde på allt. Självklart ville jag ha allt, alllt aaaaaaallt som fanns där inne. Men trots att det var proppat med grejor i hela butiken, så köpte jag en salva som tydligen var receptbelagd i Sverige för 75 kr. Medans Martina köpte världens coolaste animo ridbyxor för 250 kr. Drömmar är bra konstiga ibland! ;) 

 

mitt långa inlägg försvann just. Fan vad sur jag är. Att jag dessutom hade skrivit ett långt inlägg och detaljerat om ridningen idag, gör inte saken bättre!! 

 

Men båda hästarna var grymt duktiga idag! Och Theo var väldigt fin i sin nya outfit :) 

 

OMG! Vilken träningsvärk jag har haft i låren de senaste dagarna. Aldrig aldrig att jag ska besöka ett gym efter detta!! ;) (eller så är det så att jag inser hur otränad jag egentligen är...)

 

Eftersom hästarna vilade i måndags så stack jag till gymmet med Christer. Med facit i handen så skulle jag aldrig ha gjort det, eftersom det blev ett mördarpass.. Vilket resulterade i en träningsvärk av den värsta sorten. Såpass att jag inte har kunnat rida på 3 dagar!! Aldrig mer ett mördarpass, aldrig..

 

Eftersom jag inte har kunnat rida ordentligt har det blivit longering, tömkörning och skritt ute. Men de båda förtjänar ett par dagar utan dressyr efter helgens prestationer :)

 

Alltså den här bilden är sååå jag... 😂 

 

 

 

 

Jag känns inte ha någon större lust att skriva värst mycket om tävlingen idag. Men det jag kan nämna är att jag är otroligt nöjd över hur fina och duktiga hästarna var. Fabbe som var ute på en "riktig tävling" för första gången i sitt liv skötte sig exemplariskt, så pass att på söndagen i LB:3 fick vi en 2:a placering. 1:a placeringen tog Ludde hem, Grattis! :) Domaren tyckte att han rörde sig fint, likså andra i publiken berömde den fina lilla svarta hästen. Tänk vad kul att jag får rida och tävla en sådan fin häst! :) 

 

Theo skötte sig som vanligt bra på tävlingsplatsen, och han gjorde mig glad och gick som en klocka inne på tävlingsbanan. Han och jag gjorde våra bästa ritter hittills, men tyvärr tycker jag inte att vi fick den procenten vi förtjänade. Men vem tycker att man får det när man tävlar ? ;)   Vi debuterade även MSVB klasser med helt okej resultat. Så nu framöver kommer vi att fortsätta att starta MSVC och MSVB. Men däremot tycker jag att det är vääääääääärdelöst med tävlingar här uppe (Surprise!!) så därför blir det tyvärr så att jag blir tvungen att starta lite svårare MSVB klasser än vad jag tycker att vi är redo för. Men men, så är det att bo uppe i ljuva Norrland.