Eftersom Frida har skällt på mig och sagt att nu jäääävlar måste jag bli bättre på att uppdadera bloggen, annars skulle hon hitta på massa bus så som att ge Theo saft i stället för vatten osv. Näärå, jag skämtar bara. Eller saften var ett skämt, det resterande stämmer förträffligt bra. 

 

Eftersom jag har utsläpp, fodringar och insläpp i helgen så har hela dagen spenderas i stallet. Theo fick gå ett pass i ridhuset och det var välbehövligt. En vecka i latmaskens tecken har satt sina spår och han var lite stel och styv. Men efter lite rollande, ryggande, flyttande och piffande blev han lösgjord. 

 

Jag har även ridit en liten vit ponny idag. Nej, det är inte Viran jag menar utan stallets andra vita lilla ponny, Pippi. Hon är ju söt som socker. iiii. Det blev så anvancerade rörelser som skritt och lite skänkelvikningar. Ibland förvånas jag över min kapacitet som ryttare. Att lyckas skritta runt på en ponny, helt otroligt! Fast något som uppenbart var svårt var att få henne att skritta kvar på ridplanen. Hon ville mer och gärna smita därifrån och gjorde även det ett par gånger. Hahaha. 

 

 

 

Eftersom Frida har skällt på mig och sagt att nu jäääävlar måste jag bli bättre på att uppdadera bloggen, annars skulle hon hitta på massa bus så som att ge Theo saft i stället för vatten osv. Näärå, jag skämtar bara. Eller saften var ett skämt, det resterande stämmer förträffligt bra. 

 

Eftersom jag har utsläpp, fodringar och insläpp i helgen så har hela dagen spenderas i stallet. Theo fick gå ett pass i ridhuset och det var välbehövligt. En vecka i latmaskens tecken har satt sina spår och han var lite stel och styv. Men efter lite rollande, ryggande, flyttande och piffande blev han lösgjord. 

 

Jag har även ridit en liten vit ponny idag. Nej, det är inte Viran jag menar utan stallets andra vita lilla ponny, Pippi. Hon är ju söt som socker. iiii. Det blev så anvancerade rörelser som skritt och lite skänkelvikningar. Ibland förvånas jag över min kapacitet som ryttare. Att lyckas skritta runt på en ponny, helt otroligt! Fast något som uppenbart var svårt var att få henne att skritta kvar på ridplanen. Hon ville mer och gärna smita därifrån och gjorde även det ett par gånger. Hahaha. 

 

 

Nu ungefär i en veckas tid har Theo tagit det lugnt. Vi har joggat på planen, vilat och ridit ut vilket var lattjo tyckte Theo! Jag kan ärligt säga att jag är världens sämsta på att rida ut. Men nu ska jag försöka mig på att åtminstone rida ut 1 gång i veckan.. 

 

Igår började vi att jogga runt på planen, men efter att ha känt på hans galopp kunde jag inte låta bli att jobba lite byten, förvänd, öppnor och tempoväxlingar i galoppen. Jag skämtar inte men igår var den så bärig och helt plötsligt 2 dm längre än vad den brukar vara. Jag gillar att "helt plötsligt" faller sista pusselbiten på plats, efter timtals av träning. 

 

I helgen är planen att vi ska gå till ridhuset och rida igenom dressyrprogram. Det börjar dra ihop sig inför säsongens första tävling. Det är ingen som är lika taggad och tävlingssugen som jag är. Jo, förhoppningsvis Theo. 

 

 

Åter igen leverar Hasse och gör så att man känner sig som värsta proffsryttaren. Två dagar, tre lektioner och två hästar som har gjort sitt yttersta för mig. Motivationen är på topp!

 

I onsdags var det min och Theos dag. Jag kan helt ärligt säga att han har aldrig gått så bra som han gjorde då. Passet började med trav och galoppöppnor och avslutades med galopp piruettet, piaff piruetter och passage.

 

I Torsdags fick jag äran att börja dagen med att rida ett pass på den 5 åriga Fabbe. Riktig söt och trevlig pålle som var riktigt ambitiös och ville göra rätt för sig. Det var så nyttigt och bra för mig att rida en unghäst eftersom jag vill köpa mig en påläggskalv, helst idag. Haha. Det gäller att suga åt sig alla övningar, tips och ridkänsla man kan när man får chansen att rida en ny häst för Hasse. Efter Fabbe så var det dags för Theo. Och jag ska helt ärligt säga att det känns att jag bara har lattjat runt på Theo de senaste månaderna. För jag var så trött i både hjärnan och kroppen efter Fabbes lektion. Med Theo blev det samma arbete som i onsdags. Han var riktigt fin och på hugget. Dessutom gjorde han så fina ökningar i traven (som är min akilleshäl, satan vad svårt det är att få till bra ökningar)

 

Mitt hjärta Zickan fotograferade lektionen i torsdags så jag har tydligen massa fina bilder som jag kan visa er. Jag måste bara till Zickan och föra över dem på ett usb. Jag fotograferade även hon och Viran när dom tränade för Hasse. Viran var så fin! Det är så coolt, hon är 24 år, pigg och så fin i kroppen och börjar nu lära sig piaff och passage. Fränt va?! =)

 

 

 

 

 

 

Snacka om att jag har varit och fortfarande är i sjunde himlen. Kan man annat än att älska hästar och ridning när allt bara flyter på så himla bra just nu? Helt klart balsam för själen. 

 

Jag vet att jag har sagt det förut, och ni kan förvänta er att jag kommer säga det tiomiljonerfyrahundratrettionio gånger till. Men ååh vad Hasse är bra och duktig. Alltså efter lektionen har det släppt så mycket och vi har äntligen börjat tagit ett par steg framåt i utvecklingen igen. Just nu känns det som om vi inte har några större bekymmer alls. Om jag ber om piaff, så gör han piaff, om jag ber om ett par steg i passage, så gör han passage, om jag ber om en sådan simpel men ack så svår sak som att skritta genom kroppen så gör han det. Det är ju underbart när man har hästen med sig och inte emot sig. Att man inte behöver använda pisk och sjulånga sporrar för att lyckas få till piaff, passage, byten, öppnor, slutor, skänkelvikningar. Det är härligt att ha en häst med en egen framåtbjudning och som är positiv till arbete! :) Fyfarao vad jobbigt det annars hade varit. Då hade jag nog varit helt dyngsur i svett och totalt utmattad efter varje ridpass. Eller så hade jag blivit värsta slimmad och vältränad  ;) 

 

Som ni förstår är Theo värd mer än alla jordens diamanter just nu. Eller?! Haha, klart han är! :) 

 

 

Ojoj. Ännu en vecka som har rusat iväg. Så vad har hänt i veckan? 

 

Theo fick ta det lugnt efter träningen. Så i början av veckan blev det massa pyssel och mys blandat med jogging på ridplanen. Ridningen har flytit på bra. Jag fick tips och riktlinjer om hur jag skulle fortsätta att jobba Theo och det börjar ge resultat. Jag är verkligen så glad för att jag har en tränare som förstår hur jag och dessutom min häst fungerar. Jag ser verkligen fram emot nästa träning. Huuuuuuur mycket som heeeeeeelst!! 

 

 

 

 

I söndags åkte jag, Martina och Theo bort till Berg för att rida en lektion för våran favorit Hasse. Jag var helt ärligt lite nervös med tanke på att jag inte hade tränat för honom på 4 månader.. Men nu i efterhand förstår jag inte varför jag var det för det gick såklart galant. Nog för att jag var något ringrostig, efter i hjälperna och allmänt förvirrad så lyckades Hasse hjälpa mig att hitta tillbaka till känslan och ridningen. Jag är verkligen lycklig lottad som har världens bästa dressyrtränare.