Herregud, jag är helt slut efter påskfirandet. Lite sömn, massa sång, skoteråkande, festande och tokigheter har satt sina spår.. - Dödstrött!!

Idag fick jag dock rycka tag i mig själv och återgå till mitt normala liv. Det vill säga, släppa ut hästar och chilla i stallet. Eftersom jag fortfarande är skadad offrade Zickan sitt liv och red på Theo. Det gjorde hon med bravur! Men eftersom jag blev (så klart) ridsugenvar jag tvungen att hoppa upp och känns hur det kändes i min lilla skada. Det gick bättre än förväntat, så det blir att skritta fram Theo och så får Zickan arbeta honom.