För ett år sedan, den här tiden på året så ville Faida inte bli longerad i höger varv, hon förstod inte framåtbjudningen när jag red och hon var ganska liten & fortfarande outvecklad. Hon löshoppades med varierat resultat, snäll vissa gånger och galen andra gånger.. Så hjälm vid löshoppning var ett måste 😅 Jag introducerade Faida för tömkörning, och det var ingen höjdare från början. Hon fick otroligt mycket sadeltvång av tömkörningsgjorden. Ack den som ger sig, nu tömkörs hon 1 gång i veckan utan problem! 

Faida var otroligt snäll och enkel i ridningen. När det började närma sig 3 års testet så började jag att öva "häst vid hand". Det var långt ifrån lika enkelt som ridningen. Hujedamig.. Hjälm även där var ett måste, för hon försökte bitas, sparkas, stegras. Svettigt värre!! Tyvärr så blev hon halt inför 3 års testet men som tur var fanns det fler test kvar att anmäla sig på. Den 6 juni åkte vi till Strängnäs och genomförde 3 års med bravur! Gångartsdiplom och bara 1 ynka poäng från hoppdiplom! 💖. 

 Därefter har vårt liv rullat på. Vi flyttade hem till Jämtland. Faida hängde hoppsadeln på hyllan och bar upp dressyrsadel med stolthet. Tappat tänder, blivit rakad och korthårig och fått bakskor. Vi har tränat för tränare och ridit igenom ett LC program. Testat på att hoppa hinder med mig på ryggen. Varit ute och galopperat i snön och även försökt fly från en stillastående släpvagn i över 1 m snö 😅 

Ett härligt år har passerat. Jag hoppas på att 2018 blir minst lika lärorikt och roligt💖