en cashewnöt

 
Nu sitter jag på tåget mot Stockholm med blandade känslor. Samtidigt som jag verkligen hade velat stanna kvar nere i "södern" så kan jag ärligt säga att jag längtar hem efter min häst. Ååå jag vet, värsta mesen jag är som längtar hem efter min häst. Men tänk er själv. Att se på fina hästar och bli riktigt motiverade, klart att man längtar hem efter sin fina häst då! :) 
 
Det har varit otroligt roligt att vara där nere på Flyinge och väldigt lärorikt eftersom Hasse har varit med. Det har varit många fina hästar varierat med hästar som jag (obs jag) anser hör hemma på en ridskola. Jag sitter fortfarande som ett frågetecken och undrar hur tusan en del har lyckats kvala in... Det som var riktigt kul var att träffa på "gamla" kompisar som jag inte har träffat på flera år! 
 
Så med mig hem i bagaget har jag ett ton nya upplevelser, en ny jacka och nya grårutiga benlindor. 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0